.. vad har vi på Émile Durkheims syn på kriminalitet?

För att förstå och förklara de morfologiska dragen i samhället behöver vi enligt strukturfunktionalisten Émile Durkheim hitta samband mellan orsak och funktion dem emellan. Det gör vi bäst genom att studera dels kollektiva sociala fakta samt dess fasta handlingsmönster inklusive lagar, normer och opinionsströmmningar, dels moral, värderingar och idéer.

Han såg ur ett makroperspektiv hur samhällets förmåga att utan politisk och moralisk reglering utveckla solidaritet och gemenskap, och hur den påverkades i takt med att den moderna marknadsekonomins tillhörande konkurrens och egoism drev den samhälleliga sammanhållningen i motsatt riktning. Det skulle krävas moralisk individualism med reflektion och förpliktelse. Han menar att det moderna samhällets balans mellan individuell självständighet och social anknytning nås genom riktig socialisation och utveckling av sociala relationer. (Andersen, Kaspersen 2007)

En gissning är att Durkheim sökt lösning genom sitt konsensusperspektiv och larmat om vikten av en holistisk syn på den verklighet som råder. För att få det individuella tänkandet i kombination med reduceringen av de förut starka gemensamma moraliska föreställningarna att öka sammanhållningen krävs ett moraliskt fenomen vilket med andra ord skulle heta en ökad välutvecklad arbetsdelning.
För att hejda patologiska former av arbetsdelning och dess konsekvenser krävs en samklang i moralisk närvaro som människorna respekterar och det sociala yttre och inre tvång som enligt Durkheim är en förutsättning för en ordnad verklighetsuppfattning och ett ordnat socialt liv.
(Andersen & Kaspersen 2007)

Möjligtvis skulle Durkheim hävdat att vi med hjälp av orsaksförklaringar finner funktioner och samband som förklarar rådande endemiska segregering och som kan förhindras genom att tidigt möjligast erbjuda berättigande vägledning i socialisationsprocessen. Att balansen mellan lagbunden frihet och moralisk solidaritet möjliggör en känsla av tillhörighet i ett större sammanhang än det egna.
Kanske menar Durkheim att lösningen är att genom rationell vetenskaplig kunskap finna vår tids moderna religiositet med dess praktiska dimension och tillhörande entusiasm för att kunna uppnå organisk solidaritet och ett välfungerande samhälle. (Andersen & Kaspersen 2007) 

Ulrika Björk

Referens:
Andersen, Heine. Kaspersen, Lars Bo. (2007). Klassisk och modern samhällsteori. 3:e upplagan. Lund: Studentlitteratur