.. vad har vi på funktionalitet?

Durkheim ansåg att företeelser som är normalt förekommande också kan anses vara normala och sedermera funktionella. Innebär det då att också kriminalitet fyller en funktion?

En möjlig förklaring till förekommandet av kriminella handlingar (och dess straff) i ett samhälle är att de genererar en normupplösning som innebär en påverkan på moralregler och uppfattningen av solidaritet och auktoriteter, som därigenom förändrar beteenden i samhället på individuell såväl som på gruppnivå genom sociala fakta och det kollektiva medvetandet.
Hänger ni med? 
En moralisk (o)ordning integrerar sympatisörer såväl som rättsväsendet och på olika sätt reglerar individers möjligheter att upprätthålla samhörighet vilket frammanar nya konstellationer av sammanhållning i samhället.
Så ja, rimligtvis kan enligt Durkheim kriminalitet anses vara funktionell ur flera aspekter.
Sen krävs det ju en grupp av dem där ute för att fortsatt vara vi här inne.

Försvinner dagens brott kommer morgondagen med nya, därför gissar jag att Émile Durkheim skulle mena att ett samhälle fritt från kriminalitet är ouppnåeligt och jag är beredd att hålla med. 

Han bjuder på flera intressanta resonemang, särskilt med tanke på dagens debatt om skärpta straff och polisiär upprustning..
Fortsättning följer, med hänvisning till litteratur. 

Ulrika Björk